Vattnets betydelse för sjöfarten

Eller avelns betydelse för jakthundens egenskaper

Avel är systematisk och riktad uppfödning av hundar med mål om att skapa hundar som är bättre än rasens genomsnitt. Man kan naturligtvis rikta in sig på vilken som helst egenskap i rasen och önska att förbättra den men om vi talar om jakthundar så ligger det nära att tala om att man önskar att förbättra de jaktliga egenskaperna hos hundarna.

För att en hund ska fungera jaktligt så krävs samhandling mellan en mängd olika egenskaper hos hunden. När vi talar om skällande fågelhundar så är ska hunden inte bara självständigt söka av terrängen och där finna fågel utan den ska sen klara av att förfölja, lokalisera och hålla kvar fågeln i trädet tills jägaren kan komma fram och skjuta bytet. På jaktprov har man spaltat upp dessa efter varandra givna förutsättningar och valt att poängsätta dessa. Poäng för hur hunden söker av terrängen, dvs vilket fart den håller samt med vilken vidd och hur väl den hittar fågel får hunden alltid. En stor del, 25 av 100 möjliga poäng på ett jaktprov delas ut pga söket. I dagligt tal så brukar dock man när man pratar om sök bara inkludera sökets vidd och fart. När en hund klarat av att söka självständigt och finna fågel och sen lokalisera den i träd så får den om den lyckas skälla mer än en minut poäng för sitt skall. Skallet mäts utifrån hörbarhet, hur hunden lyckas anpassa sitt skall efter skallobjektet med mera men framförallt är grunden för ett bra skall att det är så pass tätt att jägaren i skydd av ljudet kan komma in och skjuta fågeln. En mängd andra faktorer ger också poäng under skallet och hunden kan sen tilldelas poäng för hur väl den förföljer stött fågel och om den klarar av att skälla samma fågel en gång till (eller flera). I den här texten så kommer jag nöja mig med att hunden har fått skallpoäng, dvs den har lyckats hålla kvar fågeln i minst en minut.

Orsaken till att jag väljer att fokusera på sök och skall här är att det i flera vetenskapliga granskningar både hos spetsar och andra raser visat sig att det är dessa två egenskaper som har högst arvbarhet. Observera här att arvbarhet inte är det samma som ärftlighet. Ett hundskall är alltid ärftligt (det är inget hunden lär sig), men det är inte säkert att det därför har hög arvbarhet. En egenskaps arvbarhet är ett mått på hur arv förklarar variationen inom en population (exempelvis en ras). Alltså, om skallet har hög arvbarhet så betyder det att genetiskt arv förklarar den variation som syns i rasen istället för miljöfaktorer som hur injagningen gått till och liknande. Följden av detta blir att om man har väldigt liten variation inom en ras vad gäller en egenskap så har man också automatiskt svårt att skilja ut arvbarhet från miljöfaktorer (exempelvis när på året ett jaktprov hålsl, eller i vilken landsända). Det är alltså så att vetenskapen har visat att vi har stor variation vad gäller sök och skall, och att detta är de två faktorer som dessutom har högst arvbarhet. Alltså är de också de enklaste att kontrollera i avel. Och som jag visar i förra stycket så har är dessa två egenskaper också extremt viktiga när det gäller skällande fågelhundar. Vi kan använda dessa två egenskaper som mått på hur bra vi kan förvänta oss att en jakthund genetiskt sett är. Sen är det upp till ägaren att plocka fram det bästa ur hunden och helt klart är att oavsett hur bra egenskaper en hund ärver från sina föräldrar så blir det aldrig en bra jakthund om den bara står ute i hundgården hela hösten. 

Jag har valt att göra en undersökning utifrån dessa två egenskaper hos norrbottenspetsen, söket och skallet och så vill jag se om det finns ett släktskap mellan hundar som har fått höga poäng på båda dessa egenskaper samtidigt på jaktprov. Man kan alltid diskutera vad som är högt men som jag inledde så är avel ett riktat urval som ska leda till att en genomsnittlig hund blir bättre. Vi måste därför efterfråga poäng på dessa egenskaper som är tydligt högre än genomsnittets för att det ska vara meningsfullt.

Med detta som förutsättning så efterfrågade jag hos SSF alla de hundar som på jaktprov lyckats få 9p eller 10p på sökets vidd och fart samtidigt som de fått skalltäthet på 85 per minut eller mer. För att göra det hanterbart så efterfrågade jag enbart hundar födda 2010 eller senare. Slutresultatet har jag inte intresserat mig för här, jag är bara intresserad av egenskaperna som sådana. Det är ju så att en hund som söker med 10p och skäller 100 skall per minut men inte lyckas komma högre än 64p och ett tredjepris inte har sämre egenskaper än en hund som lyckas få 11p mer och få ett förstapris. Till viss del hänger detta nämligen på faktorer som inte hunden själv kan lastas för – exempelvis fågeltillgång. Genetiskt sett så vet vi iallafall att egenskaperna finns där, för utan att det finns genetik som gör att hunden skäller 100 per minut så kan den helt enkelt inte göra det. Valet av 85 är godtyckligt men har sin bakgrund i att rätt så många hundar når upp till 80 men så fort man börjar gå över det så är vi på ett fåtal hundar.

Bakgrund här är att 1326 hundar har fötts i Sverige sen mellan 2010 och 2019. Frågan som ställts, hur många hundar under den perioden har nått minst 9p på sök OCH 85 i skalltäthet lämnar svaret 42 (vilket ju alla vet är meningen med livet efter Liftarens guide till galaxen)

42 av 1326 hundar födda de senaste tio åren har alltså lyckats att samtidigt visa extremt goda egenskaper både vad gäller sök och skall. Dessa utgör 3,4% av de födda hundarna under perioden. Nu ska det läggas till att några av hundarna är födda utomlands men för enkelhetens skull så räknar jag dem som svenska.

Då har vi kommit så långt så att vi kan konstatera att urvalet av hundar här faktiskt är ett urval av hundar på rasens bättre halvdel när det gäller jakt och vi bör bland dessa kunna finna lämpliga avelshundar och vi bör med hjälp av detta kunna identifiera andra hundar som kan vara aktuella för avel. Med det menar jag exempelvis kullsyskon eller avkommor som ännu inte startats på prov. Jag kommer att gå igenom var och en av de 42 hundarna vad gäller släktskapet med andra hundar på listan och betydelse för aveln som varit och även ge förslag på framtida avelshundar.

Jag kommer att gå igenom listan i bokstavsordning från A-Ö på sidorna som följer och alla hundar som själva är med på egna meriter i listan markeras med fet stil i namnet.

 

BG Milla: Norskfödd tik, en kull med finsk hane – Kessi.

Blümchens Khaleesi: Tik efter Simanansärken Pikkutsirte, Fader Trollfågelns Pelle som är kullbror till Trollfågelns Aya, halvbror till Klingermyrans Thrax, Klingermyrans Rossi, Lybergets Kelly, Lybergets Tuva. Dessa delar far – Norrpojkens Titus.

Bratthögens Rango: Hane, halvbror med Skarnäbbens Nea, dessa delar far – Pohjanukon Tuima

Brattstans Axa, Tik, halvsyster med Brattstans Tyra, dessa delar mor – Brattstans Sinja.

Brattstans Tyra, Tik, halvsyster med Brattstans Axa, dessa delar mor – Brattstans Sinja. En kull med Uttersjöns Mikko

Fanbyklackens Salix, Hane

Flatatorpets Askja, Tik efter Överstjuktans Gunnar och Lybergets Mira – kullsyster till Lybergets Kelly och Lybergets Tuva. Halvsyster till Trollfågelns Aya, Klingermyrans Thrax och Klingermyrans Rossi. Alla dessa delar far – Norrpojkens Titus.

Guri Malla’s Nob Azenta, Tik, halvsyster till Trollfågelns Mercedes samt Stenskravlets Ruff. Dessa delar far – Bratthögens Nisse-Karlsson

Hedwig, Tik

Klingermyrans Rossi, Hane som är kullbror med Klingermyrans Thrax. Halvbror med Trollfågelns Aya, Lybergets Tuva och Lybergets Kelly. Desa delar far – Norrpojkens Titus. Har en kull med Överstjuktans Chessie som är mor till Överstjuktans Coffy, Överstjuktans Gunnar, Överstjuktans Lisbeth Salander och Överstjuktans Vips samt en kull med Ulriksdalskogens Tess.

Klingermyrans Thrax, Hane som är kullbror med Klingermyrans Rossi. Halvbror med Trollfågelns Aya, Lybergets Tuva och Lybergets Kelly. Desa delar far – Norrpojkens Titus.
Har en kull med Viltmästarns Pinglan, mor till Trollfågelns Aya, en kull med Röjåsens Vilja, en kull med Skarnäbbens Nea och en kull med Skarnäbbens Taiga

Klingsboda Tina, tik som är halvbror med Klingsboda Yapp, dessa delar mor – Stenslands Bessan. Har en kull med Luspnäsets Kiltti.

Klingsboda Yapp, hane som är halvbror med Klingsboda Tina, dessa delar mor – Stenslands Bessan. Också halvbror med Tjärbäckens Nalle, dessa delar far – Odensala Skogens Kasper. Har kullar med Mimi – mor till Guri Malla’s Nob Azenta. Bratthögens Keja – mor till Bratthögens Rango. Överstjuktans Tess – kullsyster till Överstjuktans Coffy och Överstjuktans Gunnar. Saga samt också Lybergets Lova – kullsyster till Lybergets Tuva och Lybergets Kelly

Koda, Hane efter Kolgårdens Rambo och Lybergets Saga – kullsyster med Lybergets Kelly och Lybergets Tuva. Halvbror med Pilkalampinoppis Vira, dessa delar far.

Kolgårdens Cindy, Tik som har en kull med Nalta Äljest Bängt.

Kroknäbbens Pila, tik som är halvsyster med Tunnersjöbäckens Tindra, dessa delar far – Mirro.

Lybergets Kelly, Tik som är kullsyster med Lybergets Tuva. Halvsyster till Klingermyrans Thrax, Klingermyrans Rossi och Trollfågelns Aya, dessa delar far – Norrpojkens Titus.

Lybergets Tuva, Tik som är kullsyster med Lybergets Kelly. Halvsyster till Klingermyrans Thrax, Klingermyrans Rossi och Trollfågelns Aya, dessa delar far – Norrpojkens Titus. Har en kull med Tålsmarks Grutle.

Mahokanmäen Zäkä, finsk hane som deltagit på nordiskt mästerskap

Nalta Äljest Bängt, Hane som har kull med Kolgårdens Cindy samt Trollfågelns Aya

Pilkalampinoppis Vira, Tik som är halvsyster med Koda, dessa delar far – Kolgårdens Rambo

Selma, Tik som är efter Freja och Klingsboda Raiku – som är kullbror till Klingsboda Tina

Simanansärken Pikkuliemu, Finsk tik som deltagit på nordiskt mästerskap. Kullsyster till Simanansärken Pikkutsirte.

Simanansärken Pikkutsirte, Tik som är kullsyster till Simanansärken Pikkutsirte. Mor till Blümchens Khaleesi. Har kullar med Jack, Trollfågelns Pelle som är kullsyster till Trollfågelns Aya samt Brattstans Zack som är halvbror med Brattstans Tyra.

Skarnäbbens Kiro, Hane som är efter Skarnäbbens Nea. Halvbror till Skarnäbbens Konjak, Skarnäbbens Livli och Skarnäbbens Ståscha, dessa delar mor.

Skarnäbbens Konjak, Hane som är efter Klingermyrans Thrax och Skarnäbbens Nea. Halvbror med Skarnäbbens Kiro, Skarnäbbens Livli och Skarnäbbens Ståscha, dessa delar mor.

Skarnäbbens Konrad, Hane som är halvbror med Skarnäbbens Nea och Skarnäbbens Taiga. Dessa delar mor – Pötbobäckens Gry. Har kull med Sjuskinnåns Assa, parad med Pilkalampinoppis Raja – halvsyster med Pilkalampinoppis Vira samt BG Milla

Skarnäbbens Livli, Tik efter Skarnäbbens Nea, Kullsyster med Skarnäbbens Ståscha, halvsyster med Skarnäbbens Konjak och Skarnäbbens Kiro – dessa delar mor. Parad med Tjädervinets Taro – Halvbror till Brattstans Tyra – dessa delar far.

Skarnäbbens Nea, Tik som är mor till Skarnäbbens Kiro, Skarnäbbens Konjak, Skarnäbbens Livli samt Skarnäbbens Ståscha. Halvsyster till Skarnäbbens Konrad samt Skarnäbbens Taiga, de delar mor – Pötbobäckens Gry. Har kull med Norrpojkens Titus – far till Trollfågelns Aya, Lybergets Tuva, Lybergets Kelly, Klingermyrans Thrax samt Klingermyrans Rossi. Har även kull med Klingermyrans Thrax, Nuuskulammen Niki samt Nelzon.

Skarnäbbens Ståscha, Tik efter Skarnäbbens Nea, kullsyster med Skarnäbbens Livli. Halvsyster med Skarnäbbens Konjak och Skarnäbbens Kiro – dessa delar mor.

Skarnäbbens Taiga, Tik som är halvsyster med Skarnäbbens Nea samt Skarnäbbens Konrad, dessa delar mor – Pötbobäckens Gry. Har en kull med Klingermyrans Thrax.

Skogsmylltans Birka, Tik, har kull med Trollfågelns A O Zischang – som är efter Trollfågelns Aya samt med Ystibackans Tintin som är efter Lybergets Tuva

Stenskravlets Ruff, Hane som är halvbror med Guri Malla’s Nob Azenta samt Trollfågelns Mercedes. Dessa delar far – Bratthögens Nisse-Karlsson.

Tjärbäckens Nalle, Hane som är halvbror med Klingsboda Yapp. Har kull med Koivunevan Jierrta, parad med Stenbergets Lindsie.

Trollfågelns Aya, tik som är mor till Trollfågelns Mercedes. Halvsyster med Lybergets Tuva och Lybergets Kelly samt Klingermyrans Thrax och Klingermyrans Rossi – alla dessa delar far – Norrpojkens Titus. Har kull med Bratthögens Nisse-Karlsson – far till Trollfågelns Mercedes, Stenskravlets Ruff och Guri Malla’s Nob Azenta. Har även kullar med Pohanukon Aapo, Caru samt Nalta Äljest Bängt.

Trollfågelns Mercedes, tik som är efter Trollfågelns Aya. Halvsyster med Stenskravlets Ruff och Guri Malla’s Nob Azenta, dessa delar far – Bratthögens Nisse-Karlsson.

Tunnersjöbäckens Tindra, Tik som är halvsyster med Kroknäbbens Pila, dessa delar far – Mirro. Har en kull med Överstjuktans Coffy samt en kull med Klingsboda Edison.

Ulriksdalskogens Tess, Tik som har kull med Klingermyrans Rossi, Nalta Äljest Curt – halvbror till Nalta Äljest Bängt samt är parad med Överstjuktans Coffy.

Övertjuktans Coffy, Hane som är kullbror med Överstjuktans Gunnar. Halvbror till Överstjuktans Lisbeth Salander och Överstjuktans Vips, dessa delar mor – Överstjuktans Chessie. Har kullar med Tunnersjöbäckens Tindra, Klingermyrans Kajsa – kullsyster till Klingermyrans Thrax och Klingermyrans Rossi samt halvsyster till Trollfågelns Aya, Lybergets Tuva och Lybergets Kelly. Har även kull med Ronja och är parad med Ulriksdalskogens Tess.



Överstjuktans Gunnar, Hane som är kullbror med Överstjuktans Coffy. Halvbror till Överstjuktans Lisbeth Salander och Överstjuktans Vips, dessa delar mor – Överstjuktans Chessie. Har kullar med Luspnäsets Donna, Lybergets Mira som är kullsyster med Lybergets Tuva och Lybergets Kelly samt Skarnäbbens Tundra som är halvsyster till Skarnäbbens Taiga, Skarnäbbens Nea samt Skarnäbbens Konrad, dessa delar mor – Pötbobäckens Gry.

Överstjuktans Lisbeth Salander, Kullsyster med Överstjuktans Vips, halvsyster med Överstjuktans Coffy och Överstjuktans Gunnar. Dessa delar mor – Överstjuktans Chessie.

Överstjuktans Vips, Kullsyster med Överstjuktans Lisbeth Salander, halvsyster med Överstjuktans Coffy och Överstjuktans Gunnar. Dessa delar mor – Överstjuktans Chessie.


Som tydligt framgår så finns det mönster bland det hundar som har bäst sök och skall. De är släkt med varandra och har kullar med varandra. Vi kan se att vissa hundar som Norrpojkens Titus både har många avkommor men också att många av dem är med på listan här – hela 5 av 42 är efter honom. Bratthögens Nisse-Karlsson har med tre på listan, Kolgårdens Rambo har två, Klingsboda Yapp har två, Mirra har två och Pohjanukon Tuima har två på listan.

Bland tikarna har Överstjuktans Chessie 4st avkommor på listan, Skarnäbbens Nea har 4 Pötbobäckens Gry har 3, Brattstans Sinja 2 och Raskflons Ronya har 2.

Om man vill kan man använda det här materialet för att identifiera intressanta kandidater för avel. Jag visar här nedan några exempel som borde vara intressanta.

* Ulriksdalskogens Tess och Klingermyrans Rossi

* Kolgårdens Cindy och Nalta Äljest Bängt

* Överstjuktans Coffy och Tunnersjöbäckens Tindra

* Avkommor efter Mirro

* Avkommor efter Bratthögens Nisse-Karlsson

* Avkommor efter Klingsboda Yapp

* Avkommor efter Brattstans Tyra samt hennes syskon

* Avkommor efter Överstjuktans Chessie

* Avkommor efter Simanansärken Pikkutsirte

* Koda samt syskon



Naturligtvis blir omeriterade kullsyskon och halvsyskon till hundarna i listan genast intressanta när man har sett att sambanden är så klara.

Det här är alltså inte en uppmaning att fortsätta avla på välanvänt blod utan tvärtom ett sätt att argumentera för att sprida ut parningarna på fler hundar – även på omeriterade hundar. Det är ganska lätt att identifiera kullar där det bör finnas jaktligt starka kandidater. Nu kan det vara så att de är svaga på nåt annat, det kan vara exteriör eller hälsa eller mentalitet. Det är en annan fråga. Jag är mest intresserad av vad man kan göra med det jaktliga. Alltså, istället för att para ytterligare en gång på Klingermyrans Thrax så kan man (i framtiden) välja en avkomma från kombinationen med Skarnäbbens Taiga istället. Jag är ganska säker på att man vet åt vilket håll en sån parning lutar jaktligt!

Det går som vanligt fint att kontakta mig för frågor, diskussioner eller råd kring avel.

MVH
Kim, Nobsen Kennel

Jo, för den som undrar så är alltså mina tikar

Skarnäbbens Ståscha

Trollfågelns Mini, avkomma efter Trollfågelns Aya, Kullsyster med Trollfågelns Mercedes, halvsyster med Guri Malla’s Nob Azenta samt Stenskravlets Ruff. Har en kull med Skarnäbbens Tiko, kullsyster till Skarnäbbens Taiga, halvbror till Skarnäbbens Konrad och Skarnäbbens Nea.

3 reaktioner till “Vattnets betydelse för sjöfarten

    1. Fint att du såg det Maria, har ändrat nu. Var en annan jag råkat skriva fel på också men det upptäckte jag själv direkt. Svårt när det är så många namn på kort tid lät att ett ord hamnar fel.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s