SKK har ett stambokfört anlagstest för vildsvin. Det innebär att man kan testa sin hund under kontrollerade former om hunden visar upp lämpliga anlag för att jaga vildsvin. Det är alltså inte ett jaktprov utan i princip kan man se det som en grovsållning mellan de hundar som jobbar med vildsvin och de som inte gör det – dessutom får man bort aggressiva hundar som biter och skadar vildsvinen. Det finns det skäl till både av rent etisk natur att en sån hund naturligtvis riskerar att själv skadas i kontakt med vildsvinen, något som kan bli mycket dyrt.

Eftersom vildsvinsstammen i Sverige ökat exponentiellt så har också ett galopperande behov för fungerande jakthundar uppstått. Det finns många som säljer ”grishundar” idag och det är allt från drivande kontinentala raser, via ställande spetsar till diverse ”fantastiska” blandraser. Ett sätt att faktiskt få en indikation på om hundarna fungerar för jakt på vildsvin är att göra ett test i ett godkänt hägn.

Hägntestet räknas som en jaktmerit och ökar hundens försäkringsvärde och det medför också att den som vill sälja valpar kan marknadsföra en kull efter två testade föräldrar, vilket sannolikt är bättre för valpköparen än om de inte alls är testade.

Så här ser den kompletta listan ut för de norrbottenspetsar som testats på SKK-godkända hägntest. Hundens ålder har jag tagit med i avrundad form för att se om det finns ett mönster på vid vilken ålder hundarna godkänns – de måste vara 18månader för att få starta. Resultatet står längst till höger, så scrolla dit för att se.